Nya regler för parning med tyska hundar

Den tyska klubben för Sennenhundar (SSV) har i sina avelsregler, fastställda 2004 och 2005, infört bestämmelser som inte omfattar bara inhemska hundar utan också utländska hundar, både hanar och tikar. Grunden för dessa regler är att man med dessa åtgärder vill ha en viss kontroll över hur tyska och utländska hundar används i avel. För Berner Sennenhund finns speciella tillägg för att försöka höja livslängden hos denna ras. Den korta livslängden är ett allvarligt problem över hela världen. I den s.k. Agria Breed Profile, som sammanställts av professor Brenda Bonnett, har Berner Sennenhund den absolut kortaste livslängden jämfört med 99 andra raser omfattande nästan 200.000 hundar. Materialet omfattar 10.000 Berner under åren 1995 – 2002. Vid 10 års ålder lever endast 30% av alla Berner medan för övriga raser lever 65 – 70% av hundarna.

Reglerna gäller alltså för en tysk tik som vill para med en utländsk hane liksom en utländsk tik som vill para med en tysk hane. Ansökan samt bifogade handlingar skall skickas in för båda hundarna minst 6 veckor före beräknad parning till tyska avelsrådet Christel Fechler. Kraven per ras är som följer:

Appenzeller Sennenhund: 1. Kopia av stamtavla. 2. Resultat av exteriör- och mentalbeskrivning (Körung; gäller endast de länder som har krav på detta, inte Sverige). 3. Kopia av röntgenutlåtande för HD och ED (armbågsledsdysplasi, AD, har även ändrats i Sverige till ED för att harmonisera med den engelska benämningen elbow dysplasia).

Berner Sennenhund: 1. Kopia av stamtavla. 2. Resultat av Körung (se under Appenzeller). 3. Kopia av röntgenutlåtande för HD och ED. 4. Angivande av åldersstrukturen för i stamtavlan bakomliggande hundar, minst 10 till 14 stycken, vilket är 3 generationer tillbaka. Det skall bevisas med intyg (ej äldre än ett år) från veterinär, avelsråd eller ansvarig rasklubb om någon/några av dessa hundar lever. En aktuell utställningskritik eller liknande går bra. För hundar i stamtavlan som inte lever, skall födelse- och dödsdatum, samt en rapport från obduktion eller intyg med den troliga dödsorsaken från behandlande veterinär bifogas. Finns inte något av detta, men hundägaren säkert vet dödsorsaken så kan ansvarig rasklubb intyga uppgifternas riktighet.

Entlebucher Sennenhund: 1. Kopia av stamtavla. 2. Resultat av Körung (se under Appenzeller). 3. Kopia av röntgenutlåtande för HD. 4. Ögonlysningsintyg utfärdat av behöring veterinär, ej äldre än 4 månader. 5. PRA-gentest utförd av Optigen eller Laboklin (endast Optigen är godkänd av SKK).

Grosser Schweizer Sennenhund: 1. Kopia av stamtavla. 2. Resultat av Körung (se under Appenzeller). 3. Kopia av röntgenutlåtande för HD, ED och bogleder (OCD). 4. Ögonlysningsintyg utfärdat av behörig veterinär, ej äldre än 4 månader.

En ansökan som inte är komplett eller inte uppfyller ovanstående krav kommer inte att behandlas.

Till ovanstående regler och krav har den schweiziska Klubben för Berner Sennenhund anslutit sig liksom den österrikiska Klubben för Sennenhundar. Det är inte klart i dagsläget om alla raser eller endast Berner Sennenhund omfattas av reglerna för den sistnämnda klubben. En av två klubbar för Entlebucher Sennenhund i Holland har anslutit sig till reglerna. Om avelsdjur önskas användas från Schweiz, Österrike och Holland är det bäst att kontakta respektive klubb för att få information om hur ansökan skall utformas.

Berndt Klingeborn

Avelsrådet